Ta var på din hälsa med musikern Robert

Welcome to the podcast. Today we have Robert with us. We continue the topic of the health circle and how we take care of our health. Robert, a high school teacher, talks about his exercise routine and how it has changed over the years. He discusses the importance of incorporating movement into his daily life, such as taking walks during lunch breaks. He also shares his fitness regimen, which includes going to the gym and running. Robert mentions that there are differences in how men and women approach fitness, but he has noticed more women lifting heavy weights recently. He also talks about his diet, having a set breakfast and dinner, and preparing his meals in advance. Robert admits that he struggles with finding time for mental relaxation and often feels the need to be productive. He acknowledges the benefits of mindfulness and spending time in nature. Research has shown that being in green areas and experiencing the movement of nature can have positive effects on our health. Overall Välkomna till podden. Idag har vi med oss Robert. Stämmer bra. Tack för att jag får vara här. Idag fortsätter temat med hälsocirkeln. Hur våra strategier ser ut för att ta vara på hälsa. Tidigare har vi följt några elevers vardag. Idag får vi följa Robert som är gymnasielärare. Vad gör du om vi tänker på motion? Vi ska röra på 30 minuter per dag. Nu är det inte så mycket vardagsmotion. Det är buss direkt till jobbet och sen buss direkt hem. Jag har ingen plan för den typen av lågintensiv motion. Hur många minuter tror du du får ihop per dag? Det har förändrats ganska mycket för mig de senaste två åren. Innan så jobbade jag på en stor arbetsplats. Man var tvungen att gå tre våningar för att hämta en kopp kaffe. Då jobbade jag precis bredvid mitt hem. Då hade jag inget behov av busskort. Någon annanstans förutom till jobbet promenerade jag cyklade. Nu när jag har så pass långt till jobbet har jag skaffat ett busskort. Om du tänker på någon möjlighet just nu. Vad skulle du kunna sätta in rörelse? Jag skulle kunna ta en promenad på lunchen. Eller när vi har paus mellan lektioner. Som alla lärare vet är det inte bara att gå från klassrummet när lektionen är slut. Ofta blir det inte så mycket till rast. Lunchträning är ett bra tipp. Men hur gör du för att träna din kondition? En generell dag går jag till gymmet. Där blir det ungefär en 45-60 minuter träning. Men det är inte varje dag. Det kanske blir tre-fyra gånger i veckan. Det varmare halvåret är jag ute och springer en del också. De dagarna jag inte är på gymmet. Då kan det bli en del konditionsträning. Annars är det mer styrke och lyft. Forskningen visar att killar generellt brukar träna kondition lite mindre. Än just biologisk kvinna. Sen ser man också att killar väljer att träna med fria vikten. Och tjejer väljer mest fasta maskiner. Sen har man också sett att tjejer väljer grupppass. Hur känner du kring det här när du hör detta? Det är mer och mer tjejer för varje år som lyfter tungt. De gör klassiska olympiska lyftgrenar som stöt och rykt. Mycket tunga marklyftar och knäböjor. Det såg man inte för tio år sedan. Men det jag kan se när det gäller gymmet och fria vikter. Framförallt tunga basövningar. Det har blivit mycket populärare bland tjejer de senaste åren. Men när det kommer till grupppass så måste det vara en majoritet av kvinnor som går på det fortfarande. Har du själv deltagit i något grupppass? Nej, det har jag nog egentligen inte. Jo, det har jag varit med i jobbet. Men jag har aldrig tagit initiativ själv till att gå på något sånt där. Det har varit i samband med jobbet. Inte heller de här som är lite populära nu, utomhusträningarna? Nej, jag har faktiskt varit med på något crossfitpass någon gång. Vad är fördelen med att träna så som du gör det? Att man kan bestämma precis när man vill. Man kan lägga upp träningen precis så som man vill ha den. Jag är ju en sån person som vad det än gäller i livet så tycker jag det är väldigt lätt att sätta mål för mig själv. Jag behöver inte den här sparen av att göra det tillsammans med andra. Eller ha någon annan som kontrollerar vad jag gör, om du förstår vad jag menar. Jag har alltid haft att jag tävlar mot mig själv. Jag behöver inte i något situationstecken kontrollera. Jag har aldrig haft det behovet. Jag har alltid haft lätt att sätta egna mål. Ja, det finns ju också en personlig typ som heter typ A och typ B. Den sägs ju då skapas av social inlärning. Den är socialpsykologisk. Typ A är ju då en person som gillar att jämföra sig med andra. Och den är lite tävlingsinriktad också säger man. Och den viljan att visa sitt bästa utåt. Vilket gör att den ibland döljer misstag och fel. Och tycker inte om att tala öppet om det som varit svårt. Och då ser man att dessa får oftare ohälsa när de är vuxna. Medan typ B-personligheten jämför sig mer med sig själv. Och är lite trygg i sina egna värden. Vågar prata om vad de tycker om och vad de vill säga nej till. Lättare att säga nej till saker som den själv inte vill delta på. Det är intressant att höra, för du kom ju litegrann in på det här med typ B-personligheten. Det är intressant hur du säger det här. När du pratar om A-personligheten då. Det skulle väl vara med personer som gillar lagidrott då till exempel. Att man tävlar inför andra i olika sporter och så. I alla fall kan det vara den som ibland uppmuntras inom matchkulturen. Men när man ser på de mest framgångsrika idrottarna så har de oftare B-personligheten. Ja, för de ljuger inte för sig själva. De fuskar inte. Och de är bra på att ta kritik. För de ser kritiken som en information om vart de är just nu. Istället för något som värderar vem de är. Så de skiljer på information och tanke och känsla. Just det. Hur är det med kosten för din del? Du är intresserad av att laga mat har jag hört. Mm, det stämmer. Hur brukar du fördela kosten under veckan? Jag hade ju ett kostschema för några år sedan som jag betalade för. Jag hade en PT och en dietist på mitt gym som jag betalade för. Som hjälpte mig. Det var ju mest för att räkna ut hur mycket kalori jag skulle behöva. Och hur jag skulle fördela mellan protein, fett och kolhydrater. Den mallen följer jag grovt nu. Inte lika slaviskt som förr. Jag gör tre lagade mål om dagen. Dagen innan som jag lägger i matlådor och alltid har med mig egentligen. Så behöver jag aldrig vara orolig för att jag inte får äta när jag ska äta. Och sen så har jag en frukost som ser likadan ut varje morgon. Och ett kvällsmål som ser likadan ut varje morgon. Så det blir fem mål per dag. Den här frukosten passar mig och den är lätt att få till. Vad skulle du säga då? Jag kan göra det på olika sätt. Jag har de ingredienserna jag har. Sen kan jag antingen koka mina havregryn till en gröt. Eller så kan jag mixa det och göra någon form av shake av det. Det är samma med äggen. Jag kan koka dem, jag kan steka dem. Jag kan också shakea dem. Samma med de bären jag har. Jag kan lägga dem i gröten eller jag kan göra en protein shake av det också. Så det är lite beroende på om jag är stressad på morgonen. Eller om jag inte är sugen på varmt. Eller om jag vill ha kallt. Alltså det är lite så. Din var för lite bär, havregryn och? Det är ägg, havregryn, bröd, pålägg och lite bär. Det kan man laborera lite med hur man vill. Då blir det lite varierat ändå. Det blir det. När vi tänker. Innehållet är det samma men tillvägagångssättet är lite olika. Ibland kan man vara i en period där man verkligen inte vill äta gröt. Jag är så trött på gröt just nu. Då kan det vara skönt att bara shakea det. Köra det i en mixer och så dricker man det. Sen efter ett tag så är jag lite sugen på gröt igen. Då kokar man det och så håller man på sådär. Hur är det när du kommer hem från arbetet eller under arbetet om du får lite tid över? Ger du dig tid till någon form av mental vila? Där du inte har någon skärm eller någon krav eller förväntan på dig? Jag brukar faktiskt gå undan. Då brukar jag ofta sätta på hörlurar med noise reduction så jag verkligen inte hör någonting. Och så brukar jag lyssna på någon av mina favoritpoddar i en kvart tjugo minuter. Härligt. Fin tips där också. Just att lyssna på någon som berättar kan ju vara avslappnande. Men det är ju lite debatt om att man också ska få tid till tristess. Har du talat om det? Absolut. Vad tror du det betyder? Tristess, det är lite intressant om man tänker så här. Vad heter det? Mindfulness är det jag tänker på. Idag pratar man mycket om mindfulness. Men om man tänker på dig och mig i den åldern vi är i nu. Hela våran barndom och uppväxt var ju mindfulness. Man satt på bussen och tittade på kondensvatten som ramlade ner för rutan. Det var mindfulness. Man hade inget val. Så jag förstår att folk behöver mindfulness nu. För det är ingen som sitter och har tråkigt någonstans. Och lite grann också att när man kommer hem från skolan så svarar ju föräldrarna ut. Man skulle ju inte vara inne så länge. De första tre till fem timmarna stannade man ju ute och försökte hitta något att titta på eller göra. Ja, man kunde inte ringa någon så man fick ju cykla omkring och leta efter folk. Man hade två, tre platser och man visste att där kan de vara. Och där kan de hänga. Det är en annan tid. Men som sagt, på tal om just det är jag nog ganska dålig på faktiskt. Väldigt dålig på. Det kan göra mig väldigt stressad, just det här tristessen. Det där som var standard när man var yngre. Man hade inget val då när man inte hade någon smart telefon eller dylikt. Men sitter du ensam i en kaffekopp utan att faktiskt göra något ibland? Nej, tyvärr inte. Aldrig. Jag är sådär så att jag tajmar in allting. Om jag ska dricka en kopp kaffe eller om jag ska äta någonting. Då måste jag förbereda laptopen eller telefonen. Allting ska vara förberett så att jag har väl sett mig. Jag kunde njuta både med det som jag stoppar i mig och det jag lyssnar eller tittar på. Jag tror många känner igen det. Ja, den är svår. Men där har ju forskningen sagt att skogsstad till exempel är bra. Att bara ge sig ut till ett naturområde. Kanske bara gå lugnt mellan träd eller sitta ner en stund på en vacker utsikt och titta. Just vackra utsikter ger oss en känsla av kontroll. Kontroll och hur mycket vi kan påverka någonting är något som stärker vår hälsa. Då får vi mer av endofiner och det hjälper oss att se mer positiva saker runt omkring oss. Sen finns det serotonin som gör oss lite mer nöjda. Och så får vi lite gifter från träden också som gör att vi stärker vårt immunförsvar. Naturen är någonting som också har forskats på inom sjukhus och hur lång tid det tar för en patient att bli frisk. Man såg också att det också påverkas av naturens rörelse. När vi ser grönområden i vår närhet och att den rör på sig så kopplar inte vissa sinnen ner i vår hjärna som gör oss mer vakna. I vackert läge får vi kortisolet att gå ner. Det är ett stresshormon som blir negativt för vårt hjärta. Så här kan vi alltså stärka vårt hjärta om vi har grönområden i närheten där vi bor. Okej. Redan med det där du bor, kan du se lite träd eller så? Eller kan du ta dig till någon plats i närheten om du tänker efter? Det finns ganska mycket. Jag bor precis vid kanalen. Där finns jättefina promenadstråk. Sen har jag också en stor park precis bredvid mig. Det finns och det brukar jag faktiskt utnyttja. Både för promenader och sedan när jag är ute och joggar de perioder om året när jag gör det här. Intressant. Då skulle du kunna köra en vattenmeditation egentligen. Okej. Förrättar mer? Man sätter sig på en bänk och tittar på vattnet och funderar på hur vattnet ser ut. Och om det kanske blir linjer eller rutor eller vilka färger du kan se som speglas. Och så skiftar du fokus hela tiden. Och så ska du vara så nyfiken som du bara kan. Försöka se alla möjliga mönster och färger du bara kan. Tills du inte kan se mer och då är meditationen klar. Det låter väldigt mindfulness det där faktiskt. Som verkligen ska gå in och liksom. Ja just det. Men den är ganska lätt och den tar inte så lång tid. Och den sägs då spärka hjärncellerna i tandloben. Som hjälper oss med koncentration, värden och normer. Men även vår förmåga att säga nej och kontroll över beteende, tankar och känslor. Men vi kan inte kontrollera tankar och känslor helt. Utan vi kan ju ha en massa tankar och känslor i vår hjärna som bara dyker upp och studsar. Och tyvärr så är vi ju en savann person lite grann. Hjärnan är så pass gammal att vi tror att vi har massa faror runt omkring oss. Så det vi gör ofta när tankar och känslor kommer är att vi tror att de är sanning. Så de flesta av oss blir våra tankar och känslor ganska fort. Men med träning så ser man då att människan kan stärka förmågan att. Liksom bli lite mer avståndstagande och titta på känslan som en information. Istället för att bli känslan och tanken och ta den som något som är sant. Vad tänker du där? Väldigt intressant faktiskt. Jag ville nästan att du skulle fortsätta där. Jag ville veta mer. Men just det, du säger att man kan bli sin tank eller man kan bli sin känsla. Eller man kan faktiskt ta ett steg bort från sig själv och inte bli det. Väldigt spännande faktiskt. Och titta på den lite som en information. Jag tänker att vi ska testa en övning tillsammans. Så att jag vill att du nu liksom, och även ni som lyssnar kan göra detta tillsammans med oss. Att ni tänker på en tanke som du haft under dagen. Jag vill gärna att det då är en negativ tanke. Det kan till exempel vara att jag kommer aldrig komma i tid. Eller det här går aldrig och det här är jobbigt. Eller något liknande. Och så bara tyst bestäm för er själva nu då. Vilken tanke ni vill fokusera på. Och nästa steg så vill jag då att ni ska titta på den tanken som en information. Och då vill jag att ni lägger märke till vilken kontext tanken kommer ifrån om det är möjligt. Var tar den liksom sitt ursprung? Var tror ni att ursprunget kommer ifrån? Och nästa steg så vill jag att du funderar på hur du skulle vilja att tanken var. Då ska du relatera tanken till dina normer och värden. Och ideal och mål i livet, hur du vill vara som individ. Och nästa steg då så vill jag att du formulerar om tanken så som du skulle vilja att den hade varit. Då ska du skilja på dåtid och nutid och försöka anpassa den till nu. Och då kan man välja att göra den lite nyfiken eller utforskande. Eller så kan man välja att göra tanken så att den är blank. Att den liksom ser till att vara här och nu och inte påverkad av dåtid. Hur känns det? Jag vill bara säga till alla lyssnare där ute. Få inte dåligt samvete för att ni tycker att det här är väldigt svårt. Jag sitter här och har verkligen svettat och försöker följa alla de här stegen. Men det tror jag är någonting man måste träna på faktiskt. Just det här sättet att tänka på. Jag kan ta något exempel. Det kan vara en enkelt tank. Att jag kommer aldrig hinna med bussen. Och så väljer jag att titta på den tanken så jag ser att den kommer. Och den kommer ifrån att jag kanske missat bussen innan. Och så kommer min oro från den tidigare händelsen. Där man gärna tror att jag har ett lejon framför mig. Men då väljer jag att titta på lejonet och se om lejonet är farligt. Jag undersöker lejonet noggrant. Jag tittar på tanken som om det var ett lejon. Och så funderar jag på när man väljer att behöva nu. Nu är jag nuet. Jag är inte då när jag missade bussen. Jag har fortfarande tid kvar. Jo, men det är att bara klä på dig och gå. Du hinner om du hinner. Och sen när jag väl kommer fram så kanske jag lyckades hinna. Och då kan jag se tillbaka på tanken och ge mig en liten stund. Det här gick bra. Det var inget farligt att vara lite sen. Jag fick bara prioritera bort vissa saker. Att bara klä på mig och gå. Skippa frukosten eller något liknande. Eller skippa att duscha länge eller vad det nu var jag tog bort. Men det är inte så farligt. Vi har alla våra dagar. Och det är okej. Men det kan också vara såklart tuffare tankar. Det kan ju vara att man har tänkt på ett gammalt minne. Som har varit lite mer alltifrån högt känslomässigt till till och med något trauma. Och då är det viktigt att man ger sig mer tid. Kanske skriva ner tanken. Fundera på var den kommer ifrån som sagt. Och sen skriva ner händelsen som var. Titta och läsa igenom händelsen. Skränka ihop den och fundera på. Jag kan nog kasta den för den har ingenting med idag att göra. Men jag ser att den finns. Och lägga märk till hur jag känner mig. Är jag ledsen eller är jag orolig? Vad ger den här tanken mig? Och sen väljer jag att släppa. Och när man släpper kan man ju kasta pappret i papperskorgen. Då blir det mer konkret. Ja, eller något liknande. Och sen i nästa steg så skriver du vilken tanke du vill ha just nu. Och så försöker du göra det du tänker. Tack! Nu är det dags för en liten paus. Tack för att ni har lyssnat. Och jag hoppas att ni kan lyssna på nästa avsnitt. Då får Robert berätta vidare om vilken tanke han ville strukturera om. Ha det så bra!